Distans

Den där julklappen kom jag på inatt, att jag hade slagit in redan. Den låg fint under granen. Ändå föll poletten inte plats när jag tidigare under kvällen hade ute alla julklappar från granen. Nåväl. Bättre sent än aldrig. Och jag kunde skratta för mg själv redan när jag kom på det.
Fridens liljor på den punkten.

Men såklart blev det vakennatt därefter. Kunde inte somna om när anspänningen i kroppen släppte. Det gick runt runt i hjärnan. Samma gamla tankerusningar som alltid. I osammanhängande ordning. Jordens resurser, global miljöförstörelse. Terrorism. Om min make dör. Om jag skulle kunna klara mig på min pension om jag blir änka som pensionär. Rädd att min hjärna skulle fyllas med blod, och att jag skulle dö där jag låg i soffan. Skulle jag hinna väcka familjen och säga att jag älskar dem? Det där med att jag bara är sjukskriven till slutet på januari. Ska FK godkänna min sjukskrivning? Kommer det att krävas att jag byter arbetsplats? Kan de själva bestämma att mitt jobb har en direkt påverkan för mitt mående? Sparkontot som är nallat på nu inför jul, medan vi väntar på inkomster som ska jämna till det igen. Med arbetsgivare som har rykten om att vara lite luriga. Hur ska det gå för barnen i framtiden. Hinner jorden ta slut under deras livstid? Hur potentiellt är hotet om ett anfall från Ryssland? Om jorden tar slut eller det blir krig, då kommer jag ta livet av mig. Jag är inte rädd för att dö. Ska jag alltid må såhär så är livet meningslöst att leva. Vilken är den bästa metoden att ta livet av sig på?

Tagit igen sömn på förmiddagen och lite på eftermiddagen. Vilket inneburit att jag inte tagit mig till jobb.
Hjärnan är slut och orkar inte analysera.



Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Pengar.

#aldrigensam

Iallfall mitt helvete.