tisdag 28 november 2017

Utmattad

Jag hinner inte riktigt med i realtid. Att svara på tilltal är lite som att göra knäböj med en 50 kg skivstång. Jag är helt inkapslad och bara överlever. Men jag inte särskilt nerstämd. Bara väldigt sliten. Förra veckan blev, som jag anade i förväg, alldeles alldeles för mycket. Tre långa dagar på rad. Med många intryck. Med en enorm rustning av självsäkerhet. Med bara ge ge kötta kötta.
Så dumt.
Stannar hemma från jobbet. Med infektion i bröstet och brus i huvudet.

Nu ska jag försöka ta tillvara på tiden och sova. Jag skulle kunna sova Törnrosa. Om jag tillät mig själv. Lär väl ligga och piska mig med tankar om jag försöker somna.
Provar att sätta igång en pod. Det brukar göra tricket.
Adjö.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Ibland kan några ord på vägen värma ett hjärta.

Klåda inuti

Jag liksom bara inte gillar mig själv.  Jag känner mig falsk. Skum känsla. Eller som om jag gör fel. Denna vecka ska jag spela teater. Ja. J...