Idag sjöng jag på en begravning. Just när klockorna ringt och preludiet startade så kände jag en sådan genuin ro i kroppen. All ångest var borta.
Var det min, eller var det den bortgångne mannens ro jag kände?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Man kan låta omgivningen vara oviss genom att tillfredsställa andra.
-
Dubbel benso får göra det för kvällen. Och, japp. Nu ser jag det. Tydligt. Hur (mest troligt resterna av) Nitrazepam interagerar med alkohol...
-
...”Born with a void, hard to destroy with love or hope Built with a heart, broken from the start and now I die slow”... Magkänslan är att ...
-
”Himlen faller ner. Det hugger till där kniven skar. Jag har varit vaken hela natten, och känt om hjärtat sitter kvarn. ...Känt om hjärta...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Ibland kan några ord på vägen värma ett hjärta.