Du blir vad du tänker.

Du blir vad du tänker. Så sägs det. Och jag vet att det är så. Försöker, lyckas emellanåt. Men det är nåt tungt inom mig.
Kemisk obalans kanske efter mycket intag av opiater för att klara gig, med allehanda smärtor? Inte mindre degigt för det, men lättare att hitta hopp i att det kan vända.

Åker på en tredagarssemester med familjen. Trafiken skrämmer mig inte så mycket. Det är behaglig stämning i bilen. Men det är sådär tungt inne i bröstkorgen. Antar att jag skulle behöva en kram och förtroliga ord, och kanske gråta en skvätt. Behöver komma i kontakt med mig själv. Bara prata. Mig. Han. Vi. Om allt och inget. För att bara känna lite närhet.

Men nu ska jag vara vid och i vatten i tre dagar. Och det blir nog så bra det kan bli.



Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Pengar.

#aldrigensam

Iallfall mitt helvete.