måndag 12 juni 2017

Olust

Idag är jag en stolt mamma.
Men sen är det där andra bara slut.
Jag är liksom ingenting.
Har ingen lust. Bara flyter runt, hetsar med i vardagsstressen, spelar stafett med min make. Och måste, måste, måste.

Jag vill inte till mitt jobb. Jag vill inte till musiken. Jag vill inte vara hemma. Jag vill inte knarka. Jag vill inte vara stilla. Jag vill inte röra mig. Jag vill möjligtvis dö, men det är ändå för tidigt.

Jag kvävs.




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Ibland kan några ord på vägen värma ett hjärta.

Va?

Jag tror du ser mig, men vågar inte säga nåt.  Det finns inget farligt där på andra sidan. Jag lovar. Bara lättnad och sorg.